Varför är jag ens vaken? Känner mig rejält trött, sur och grinig. Och jag blir riktigt arg på mig själv när dessa dagar dyker upp. För egentligen är jag ju raka motsatsen. Jag är i stort sett alltid glad och sprallig. Men så kommer en sån här neråtdag lite då och då. Jag vet att alla har sånna dagar, men just när man själv har dem så känns det bara jobbigt och tråkigt.

Inte blev det bättre av en 11timmars lång arbetsdag. Kändes i alla fall skönt att åka och träna direkt efter. Syster körde ju hennes Michael Jackson-jympapass idag. Härligt. Jag behövde det kände jag. Som sagt, lång arbetsdag (som iofs innehöll ett ikeabesök- tyvärr enbart i jobbsyfte), en bil som krånglat på rätt bra nu i ett par dagar. Så imorgon kommer den lämnas in. Frågan är hur länge jag blir bil-lös? Kommer det vara värt att laga den, eller är det dags att börja se sig om efter en ny ordentligt? Nu har jag fått klaga av mig lite.

Nu ska jag invänta kvällens Big Brother-avsnitt, innan det är dags att sova. Det bästa när man haft en sån här dag, är att jag oftast vaknar upp till den vanliga glada personen jag egentligen är, dagen efter. Vi hoppas på det.

Såhär brukar jag känna mig i vanliga fall:

Glad och tokig!