Försöker tänka på en massa positiva saker.
Men tankarna faller ofta tillbaka på dig.
Tårarna rinner, och jag låter dem göra det.

En dag kommer jag kunna minnas dig och le.
Glädjas åt att du fanns i mitt liv så länge som du gjorde.
Men än är allt så nytt och jag sörjer att du inte längre finns kvar i mitt liv.

Har så många fina minnen tillsammans med dig.
Många av dem minnena, förknippas inte helt oväntat ut till stugan.
Alla midsommrar, all fika på balkongen, alla härliga sommarkvällar.

Saknar dig mormor!

Du har det bra nu...