Sitter här och småskrattar lite för mig själv, samtidigt som jag känner paniken smyga på. Ja, för nu är vi nära att boka våra biljetter till Paris. Och vad innebär det... jo, att jag måste sätta mig på flygplanet igen. Då kommer mardrömmarna snart komma smygandes på, det är liksom bara att invänta dem, för de kommer alltid när jag ska ut och flyga. Men samtidigt måste jag säga att jag är stolt över mig som faktiskt går på ett flygplan. Men men, vad skrattar jag åt då? Jo, satt och läste på aftonbladet.se om en undersökning ett bolag gjort, vilka de konstigaste frågorna personalen fått. Och den bästa är utan tvekan:

Kan ni be kaptenen att stoppa turbulensen?