Mitt huvud är dock fyllt med en massa tankar och kroppen är fylld med massa känslor. Fick idag veta att min sysslings lilla son på 3,5 år somnade in idag. Han led av en hjärtsjukdom och har kämpat under hela sitt liv emot denna sjukdomen. Nu för tiden har vi ingen speciell kontakt med min syssling och hennes familj, men ja... det känns ändå! På nått sätt känns det ändå som jag känner de så väl, då man följer alla på facebook nu för tiden. Och jag har ju förstått att lilla Filip var ett riktigt charmtroll. Att min syssling ska behöva förlora sin son efter att ha haft honom så kort tid:(

Livet är bra orättvist. Men Filip är bland alla andra änglabarn nu och leker och busar. Och jag vill skänka en tanke till Hanna & hennes familj!