Har spenderat en del av dagen nere i Lilla Edet. Vi åkte ner för att fira pappa som fyllde år i torsdags, men hann tyvärr inte ner den dagen. Middag blev det där nere med. Och att umgås med familjen såklart!

Nu är det söndagskväll och jag hade nog tänkt kolla en film innan det är dags att sova. Har lite svårare att sova tidigt nu när det är så ljust ute. Tyvärr ska man ju upp lika tidigt som vanligt trots det, men det brukar gå bra, bara man kommer upp så:)

Imorgon får farfar äntligen sin viloplats. Han gick bort i år, den 16.e januari. Men vi har väntat på att asklunden på kyrkogården han ska ligga i, skulle bli färdig. Och imorgon är det då dags för hans urnsättning. Jag kommer tyvärr inte kunna närvara på den, men jag vet att farfar hade velat att jag skulle göra det jag ska göra istället. Istället kommer jag åka ner någon eftermiddag/kväll i veckan och gå till kyrkogården. Jag hoppas detta kommer hjälpa mig i bearbetningen av den sorg som farfars bortgång har medfört. Jag tror det underlättar att ha någonstans att gå till, när man känner en extrem saknad. Att bara kunna sitta hos farfar och tänka tillbaka på alla fina minnen. Vissa dagar, när jag tänker tillbaka på honom är fortfarande lika jobbiga. Jag minns när vi besökte honom på näl. Och sedan kom även farmor, ninne & Johan. Vi satte oss ute i fikarummet vid ett långbord och drack kaffe, och farfar satt med oss. Han satt mitt emot mig, men var så liten...men ändå så glad.

Fast det snart gått fem månader sedan så har jag dagar/kvällar då tårarna kommer när jag tänker tillbaka på honom. Alla som kände honom vet vilken fin människa han var. Men allt oftare så övergår de tårarna till ett leende. Jag kan inte låta bli att le, när jag tänker på den finaste människa som funnits på våran jord.

På onsdag är det 5 månader sedan du försvann från oss... du anar inte vad saknad du är!